14 juli
Jag tror inte att jag har några vänner.
Satt och tittade runt på datorn, hittade gamla saker som väckte massa gamla minnen.. Varför är det så att när man minns saker så minns man aldrig de dåliga sakerna, bara det bra?
Det känns som att jag alltid kommer i andra hand, som ett andra handsval när dom andra inte har tid så kan man tänka sig att umgås med mig. Jag sitter ensam i mörkret och det påverkar mig mycket, jag är inte bra på att vara ensam. Vill bara att någon ska komma hit och prata lite med mig bara tio minuter hade gjort stor skillnad.
Satt och tittade runt på datorn, hittade gamla saker som väckte massa gamla minnen.. Varför är det så att när man minns saker så minns man aldrig de dåliga sakerna, bara det bra?
Egentligen saknar jag ju inte honom det är bara inbillning.
Fan i helvetes jävla skit vad tomt ens liv kan kännas, jag har inget, jag har ingen.
Kommentarer
Postat av: uppsala mange
låter tungt det där.
men förhoppningsvis så hittar du ljuset i tunneln.
människan fungerar ofta så att man minns personer eller händelser på ett bra sätt, det är dem bra känslorna som vi lagrar .
annars hade det varit svårt att stå ut .
hoppas du finner vad du söker och att du får nya vänner som ställer upp, om du vill så kan jag bli en av dem. ? :) kram främling
Trackback
