Vardagstristess

När vi kom hem till Carro så bestämde vi (jag och Mattias) att vi skulle kolla The Boondock Saints vilket i sin tur resulterade i en snabb tur till statoil för att inhandla chips & dip så klart. Sen hem till min underbara film. Satt och nickade till lite då och då i soffan faktiskt. Sen när filmen nästan var slut ringde mobilen och än en gång var förvåningen stor när jag såg vem som ringde. Vet inte om det berodde på att jag inte litade på att han skulle ringa, eller på att jag var inställd på att det skulle bli senare, men lika underbart som första gången. Sen traskade jag hemåt med telefonen som klistrad vid örat, trots att det blåste och regnade lite grann och jag sa att jag frös höll tankarna på honom mig ganska varm.

Sen hem trött som bara den men samtidgit, så länge jag sitter upp, tänker på annat, skriver, pratar med folk så känner jag inte av det, men när jag lägger mig inatt, så kommer jag antagligen att ligga där i 12 h, eller så blir det nåt skumt igen så att jag vaknar tidigt imorgon ändå. Då vet jag inte vad jag tar mig till, det håller inte i längden det här. Nu tänker jag dra mig tillbaka till min säng, som ska få rena sängkläder imorgon och bara njuta under mitt varma täcke, i ensamhet förvisso, men jag har ju tankar, drömmar och minnen att leva på. :)

Lyssnar på finalen nu, så det är snart dags.
Arrivederci!