Grå morgon
När jag blev väckt idag och slog upp ögonen reagerade jag på hur mörkt och dyster allt var på mitt rum, det kändes och känns som att se allt i gråskala, jag vågar nästan påstå att hösten är här. På sätt och vis är det helt underbart eftersom man kan mysa till det mer då, älskar tända ljus och vira en filt runt mig. Fast hösten har ändå alltid varit lite jobbig, allt blir mörkare, liksom dystrare på nåt sätt, fast i år, till skillnad mot tidigare höstar känner jag mig smått resistent mot mörkret, så länge jag får tända mina ljus och dricka mina rykande varma drycker är jag nöjd.
Sättet jag blev väckt på idag var faktiskt rätt otrevligt men samtidigt underbart. Min ringsignal är inte så mycket att hurra för men rösten jag fick höra när jag svarade i telefon fick mig att le. Christoffer ringde och väckte mig, precis som han lovat, dock en timme försent eftersom någon försovit sig lite. Men att han ringde nio istället för åtta gjorde inte mig så mycket, riktigt skönt skulle jag nog vilja säga, behövde den där timmen. Tänkte jag skulle få rätt på min dygnsrytm, kan bli intressant tror jag. Det här håller inte längden ändå så nu är det dags att ta tag i det.
Om ca 40 minuter ska jag släpa mig till jobbet, inte jättekul direkt, jag trivs faktiskt inte vidare bra där, det är så tråkigt, jag behöver lite utmaning. I kväll när jag väl kommer hem från jobbet tror jag faktiskt att jag ska försöka städa lite på mitt rum för här är inte fint inne. Jag mår så mycket bättre när här är fint.
Nu sitter jag och snackar lite med Jocke på msn, jag skulle också vilja göra som honom, komma på vad jag vill och bara dra, typ. Eller så vill jag bara dra egentligen kanske. Jag är bara så trött på att vara här, bo här, göra samma sak alltid. Och på tal om absolut ingenting måste jag ringa arbetsförmedlingen, jag glömmer alltid det ju. Påminn mig? Nu ska jag avsluta det här inlägget och återgå till min drickyoghurt (hallon-boysenbär-blåbär, underbart!)
Lång natt, kort dag? hoppas.
Varma händer, kallt hjärta? hoppas inte.
