Vardagstristess

Ja, lagom.
Mamma skulle ut och käka ikväll, och pappa fick försig att han inte skulle äta samtidigt som mig, Henke och Fredrik utan åkte ner och tränade istället.
När alla här ätit upp sitter vi kvar vid bordet och slutligen reser jag mig och börjar plocka undan, Henke sitter kvar vid bordet, Fredrik också.. Sitter och tittar på när jag plockar undan och diskar. Och sen kommer pappa hem och lackar ur för att det står en jävla bringare på bordet och då är allt helt plötsligt mitt fel och jag har inte gjort nånting och världen håller på att gå under. I princip. Just kommentaren "ni två store kunde väl i alla fall plockat undan ordentligt". Det finns fan ingen som är liten i vår familj, Fredrik kan lika gärna plocka undan som jag eller Henke kan göra det. Trevligt att det man gör uppskattas. : / Är så jääävla trött på all skit.


Och jo, josefin jag tänker visst skriva lite om dig, alldeles precis när jag känner för det.
Gunga, det vill jag göra. Kan vi inte gunga? :/

Jag insåg något idag, jag kämpar med en ständig känsla av ensamhet. Det är svinjobbigt.